Det är tanken som räknas har jag hört.
Jag hade tänkt att bli duktig igen. Så där duktig som jag var för inte så länge sen. Eller jag får väl ta och erkänna att jag var som duktigast förra våren, men att det var så länge sen behöver vi ju inte prata högt om. Idag fick jag iallafall med mig Matilda ut för att gå en riktigt lång promenad, röra på fläsket, rensa tankarna och nöta på de svindyra skorna.
Vad händer? Det börjar ösregna. Just my luck. Jaja, vi hann gå i nästan 30 minuter och det är väl alltid nått. Om bara det där kliandet i halsen ville ge med sig så att jag kan sätta igång och träna i skolans gym nu i veckan så skulle det kännas lite bättre med mina planer. Gratis är gott har jag hört och med lite jävlaranamma så kan man ju bli riktigt snygg och sund på köpet. Sånt gillar jag - allt det till priset av N A D A.
Nej, slut på ordbajsandet för idag. Jag har inte riktigt lyckats samla ihop alla mina tankar och känslor som hamnat lite i oordning i min kropp efter dagarna på Gläntan, med klassen, tidigare i veckan så bättre än så här får jag inte till det idag. Men snart så...
Som plåster på såren, för den korta promenaden, så stod Hampus för kvällsmaten idag.
Hur gott? Svingott...!
