Det damp ner en kommentar.

 
Jodå, vi tatuerade in våra förlovningsringar. Jag vet inte riktigt hur jag tänker om det just nu. Jag har inte reflekterat över det så mycket egentligen. Jag menar; när man förlovar sig med någon så går man inte in med inställningen att det kommer ta slut någon gång. Iallafall gör inte jag det. Så jag kan inte påstå att jag ångrar valet att få min förlovningsring inristad i huden istället för att ha en avtagbar. Däremot så är det något som jag inte kommer att göra om ifall jag någon gång i framtiden skulle gå och förlova mig igen. Det skulle jag inte.
 
På frågan om vi kommer att ta bort dom så började jag borttagningen av min den 10/2. Det görs med hjälp av laser och det är en process som pågår i huden under ca 6 veckor. Antagligen behöver jag lasra den ännu en gång men det har redan försvunnit en hel del på tatueringen. Vad Danne ska göra med sin vet jag inte riktigt. Kanske tar han bort den, kanske inte. Som han själv säger "Det är ju bara en tatuering" och han har halva kroppen fylld med dom redan så en mer eller mindre gör nog inte någon större skillnad för honom.