Det väntas tillökning här hemma snart igen. En av våra tre guppyhonor fick flytta in i vasen som just nu får agera BB. Där ska hon vara iallafall över natten och sen får vi se om det blir några bebisar eller om hon käkar upp dom allihop.

I vasen bredvid så simmar det 9 yngel just nu. Åtta guppy och en platy. Den sistnämnda hade säkerligen en si så där 10-15 syskon också men dom käkades upp av deras mamma med vänner. Vilket välkomnande. Så nu blir det att sitta och vakta så att inga bebisar blir uppätna i födelseögonblicket. Kan bli inom nån timme då det är så pass att man se ynglens ögon genom bukväggen på mamman. Coolt!

Något som kan göra mig irriterad är när folk inte kan komma på "nått eget". Hitta sin egen stil eller komma med egna idéer. Visst att man kan hitta inspiration hos andra, det gör jag själv i olika inredningsbloggar tex, men det är en annan sak anser jag. Men jag skulle aldrig gå hem till en vän, hitta nått jag gillar och sen gå hem för att göra likadant. Inspireras och sedan göra på mitt sätt - ja, men aldrig "sno" stilen.

Jag tycker t.ex att Chris och Lollos rumsavdelare, som de hade gjort av några lackhyllskombinationer i sin lägenhet (likadan som vår), var jätte snygg, men skulle inte kunna göra det hos oss då det var dom som kom på det och vi faktiskt umgås med dom. Matilda och Kenny (också likadan lägenhet) har en jätte fin baksida och hon är sjukt duktig på att få till blomsterarrangemang - men även där så känner jag likadant.

Vi har en lägenhet som har en planlösning som är likadan som iaf 50 andra här i området och då känner man ännu mer att man gärna vill ha sin egen stil. Vi har fixat lite smågrejer som vi hade som vårat eget. Några exempel på det är bl.a

• Akvariet - där vi byggde upp själva möbeln, som det står på, med vita tegelstenar.
• Piedestalen - som jag målade om och ställde in på lilla toaletten för att göra det nått om nått hemtrevligt.
• Altanen med det lilla soldäcket - flera i området har byggt till detta men ingen har det likadant som oss.

Eget är alltid bäst.

Hade en super mysig dag igår tillsammans med våra fina vänner Johanna och David + barn. Startade dagen med att kolla på papporna som hade volleyboll turnering i Hagadal. Efter det så blev det hem och vila lite sen hem till fam. Habbe/Didriksson där det blev flygande jakob till middag och gräddglass med chokladsås till efterrätt. Trots två fingrar klämda i en dörr och lite övertrötthet på sluttampen så var det en kanon dag. As always.

Helgen är snart slut men nästa vecka är det höstlov för Elias.
Ska se vad vi ska planera in då.

Mitt liv började då jag fick dig ♥

Trots att man dragit tillbaka klockan 1 h i natt och man då egentligen ska  få sova 1 h längre så tyckte Elias att han och jag skulle gå upp redan klockan 7. Hampus var inte sen på att va med på den idén han heller så jag tog med mig dom ner och lät (bonus)pappan sova vidare.

Hampus slocknade efter 30 minuter igen så jag gick upp och la han i sin säng och sen satt Elias och jag och hade morgonmys . Länge sen vi hade det, bara han och jag. Det är viktigt att ta vara på de stunderna också. Egentid. Min lilla-stora älskade kille.

Det blev lite vägning, mätning och vaccination fö Hampus på BVC nu på morgonen. Han har sjunkit lite till på sin viktkurva så nu ska han börja äta mer gröt och mer mat. Den senaste månaden så har han ätit 1/3 barnmatsburk till lunch, 160 ml ersättning 1 gång/dag och sen gröt på kvällen. Däremellan har jag ammat honom.

Nu ska han äta gröt både morgon och kväll, en halv barnmatsburk till lunch, ett modersmjölksersättningsmål/dag och sen ska jag amma de andra gångerna. Han är nyfiken på mat så det ska nog inte bli några problem att öka upp det inte.

Hampus just nu:
66,7 cm och 6590 g

Det tar på krafterna att spendera eftermiddagen på akuten i Oskarshamn. För att göra en lång historia kort så fick han en stol över sig då han satt i sin gåstol. Stolen träffade honom i huvudet och när 1177 pratade med akutmottagningen i Oskarshamn så sa de att de ville att jag skulle åka dit med han då han är så pass liten.

Ingen fara visade det sig men de ville att vi skulle ha extra koll på han nu i kväll och inatt så att han inte blir dåsig och börjar kräkas ovanligt mycket. Än så länge är det lugnt och han vekar ha glömd bort den lilla incidenten. Älskade lilla Skrutten ♥

Vi håller på att göra en hel del förändringar här hemma just nu. Rockar till vardagsummet lite skulle man kunna säga. Som ni kanske sett så har vi sålt en hel del av de möbler som vi hade och i förrgår så försvann även vår gigantiska divansoffa. Men vi sitter inte på golvet för det. Ni får en tjuvtitt på vad vi har bytt ut tv-bänk och soffa till.

Helheten kommer då jag känner mig så nöjd att jag kan visa upp det in public.

Har inte riktigt hittat allt jag skrev om i inlägget nedan, men då jag printade att jag skulle återkomma idag så kör vi en liten uppdatering för er hur det går för Hampus i utvecklingen av livet.

• 9/9 - Lärde sig att rulla från mage till rygg.
  Han tippade alltså inte över bara så där, då hade det blivit ett tidigare datum som inte alls räknas egentligen, utan han var medveten om sina rörelser och vad han gjorde.
  
  
• 2/10 - tar sig framåt då han ligger på magen.
  Ålar kan vara ett starkt ord, och även att det går i snigelfart så visst fan tar han sig framåt. Och är jag inte helt ute och cyklar så kommer han ha samma stil som sin bror då det sätter igång ordentligt - ändan upp och skjuta ifrån med stortårna (vilket resulterar i "skavsår").
  
  
• 10/10 - Testade gåstolen för första gången.
  Efter andra försöket så fattade han precis hur han skulle göra. Smart kid!
  
  
• 23/10 - Vänder sig från rygg till mage.
  Envis som bara den är han också.

Snurrar även runt, runt, runt i cirklar liggandes på mage/rygg.
En riktig liten breakdancer på 4 månader & 3 veckor har vi här hemma nu.

Vi har en stor rensning här hemma. Allt detta finns i Hultsfred och allt ska bort. Priser och leverans går att diskutera.

• Blå ljuslykta - 20 kr
• Höstig ljuslykta - 20 kr
• Gröna thémuggar - 40 kr för båda
• Turkos ljuslykta - 15 kr
• Oljebägare (aldrig använda) - 30 kr
• 3 st ölglas - 10 kr/st eller 20 kr för alla

För mer info/bilder maila: enna.j@live.se

Vad jobbigt det är när man sätter sig ner på kvällen, då barnen gått och lagt sig, och man kommer på att den mening som kommit ur ens mun flest gånger under dagen är Nej, du får inte. Att man haft en sån dag då man är en jävla tjatkärring som bara upprepar meningar som:

Saker som killen texten handlar om egentligen vet mycket väl att han faktiskt inte får göra. När han sen upprepar samma fråga eller gör samma sak om och om igen så säger jag till honom att det inte är någon idé att han tjatar för han får inte göra så. Men jag då, som också säger samma sak om och om igen - jag är ju också tjatig.

Vi har allt haft våra små dunster här hemma idag, den trotsiga sexåringen och hans lika trotsiga morsa. För att inte tala om den trotsiga bonuspappan, han kan allt han också. Fattas bara att lillebror kommer in i en trotsperiod han också. Men hey! Imorgon är en ny dag och då tar vi nya tag och hoppas att den blir lika bra som dagen var idag.

Men att jag kan sätta mig ner på kvällen och säga:
Idag har jag minsann inte varit en lika tjatig mamma.

Tänk vilken skillnad det blir bara man stannar till på Stegen och köper 3 st korgar (två som syns på bilden) för sammanlagt 15:- på vägen hem efter att ha hämtat sonen i skolan. Det behöver inte vara dyrt för att göra en stor skillnad och för att se bra ut. Nått jag tjatar om väldigt ofta tycker jag.

Samtal mellan mig och Allra Käraste Syster på tupperware partyt hos mamsen ikväll. För att ni mer ska förstå vad saken handlar om så kör jag ett kort intro (som vi musiker kallar det). Inledning skulle vissa säga, men inte vi.

Camilla: Vad gjorde dom i Jönköping?

Anne: Hämtade en soffa.

Camilla: Men vaddå, kollade inte dom på en volvo!?

Anne: V75 menar du?

Camilla: Ja..?

Anne: V75 är ju hästar (håller upp händerna och visar hur man håller i tömmar) Trav du vet.

Camilla: Va?! Heter inte en volvo V75?

Anne: V70 Camilla, V SJUTTIO...

Hann bara lämna Elias på fritids och när jag kom hem så hittade jag mina andra två killar så här. De hade hunnit vara vakna i 30 minuter och sen slocknat i soffan. Ja, om man brås på Danne, som somnade när han gick nedför trappan då han skulle till jobbet, så kan man nog somna lite när som helst.

Min man lämnade hemmet vid kl 15.32, för att vara exakt, för att åka låååååångt bort och hämta två soffor. Detta är snart 7 timmar sen och jag börjar få lite abstinenskli. "3 mil kvar till Mariannelund" meddelande han mig nyss om. Nära men ändå så långt borta... Damn.

Vad det är för soffor?
Det får ni se när de är på plats och allt är i ordning, men jädrar vad rockabilly det kommer bli.
[ mi lajki ]

Lollo har en tävling i sin blogg där man kan vinna dessa örhängen med ugglemotiv. Jag är inte så mycket för dingel-dangel örhängen men dessa skulle jag gärna säga tack och bock till. Det enda man behöver göra för att vara med och tävla är att:

Hur enkelt som helst. Eller hur?

Tack till världens finaste mamma (min)♥ som gav mig detta smycke på dopet. Jag ska aldrig ta av mig det. Förutom när jag duschar, möjligtvis, för att inte riskera att det svartnar.

Idag var det dop för Skrutten/Knodden. Är så himla nöjd med precis allt hur dagen varit (om man räknar bort mina stressutbrott som Challe fick bevittna i morse. Men 2 bloss, för gammal vanas skull, så var även de borta). Ok, där stack jag iväg lite med skrivandet...

Allt från förbönen till ihopknytandet av sopsäcken var helt perfekt. Tusen tack till alla som hjälpt till att fixa inför dopet på ett eller annat sätt. Tack till alla som kom. Och ett stooort tack till de tre faddrarna; Camilla, Challe och Robin som lyckades hålla min son glad och lugn som en filbunke genom hela dopet trots att han gick på enegireserven.

Jag har inte tid att sitta här. Min stora, lilla kille har kommit hit och nu ska jag gosa sönder honom i en vecka. Jag känner mig hel och lycklig ♥ Lycklig är jag iofs de veckor som han inte är här också, men.. äh, ni fattar!

Efter att ha haft morgonbesök av Marie och Isabell så gick Hampus och jag och la oss igen. Tänkte att det var lika bra att sova då han sov för att försöka få bort min huvudvärk. Det slutade med att vi sov i 2 h. Behövligt men det hjälpte inte mycket alls.

Blir att traska upp till Marie och hämta några piller att knapra på då jag inte har några själv här hemma. Saknar för övrigt min man så mycket att jag går omking och sniffar på hans munkjacka som jag även har på mig. Tur att han är hemma från jobbet snart ♥

Det här är synen som möter mig då jag stänger av vattnet då jag duschar. Det är ingen råtta som kravlat upp ur avloppet och gått och dött av att se mig naken. Det är mitt hår. Jag tappar så sjukt mycket hår just nu så om jag inte visste att jag ammar så skulle jag börja misstänka att jag led av en obotlig sjukdom.

Detta är i princip det enda som är negativt med att amma. Det och att det gör sjuuuuukt ont de första 2-3 veckorna. Förutom det så förstår jag mig inte på de som kan amma men som väljer att inte göra det. Men det kan jag ta i ett annat inlägg. Det behöver vi inte gå in på just nu.

Men någon gång. Då ni!

Igår var det gåstolsrace hemma hos Chris och Lollo. Nästan som rullstolsrace men man springer. Så... inte riktigt samma sak då... Vem som vann är svårt att avgöra då en av pojkarna tog en tupplur mitt i alltihop och den andra kände för lite bröstmjölk. Vi kan säga att det blev oavgjort.

Fick en bröstmjölksspya rakt i ansiktet tidigare ikväll. That's a first. Inte så fräscht, inte så illa luktande och inte smakade nått speciellt heller. Kan sånt vara bra för hyn tror ni...?

Grannarna och Dannes storebror kom hit ikväll. Vi slängde ihop en gigantisk marängsviss och en äppelpaj. Jävlar i min låda vad gott det var! Men nu skulle jag kunna göra en Törnrosa och sova i hundra år känner jag. Sockerchock som utvecklades till matkoma. Kanske skulle ge mig ut och röra lite på döfläsket i morgon. Två stora skålar med marängsviss och en tallrik med paj har ju en tendens att sätta sig på fel ställen av kroppen.

Fast det det kan det vara värt...

Tog en sväng till Västrahult tillsammans med Johanna och hennes söner idag. Och visst lyckades jag loppisfynda lite även denna gång. Det ni ser på bilden betalade jag totalt 30:- för. Ett överkomligt pris. Jag är nöjd. När jag fått bättre ordning på allt här hemma och när det inte vankas dop och grejer så ska ni minsann få se vad jag gör av allt jag köper hem. Det finns en tanke bakom alla (de flesta) köp.

Trots att Johanna försöker lära mig:

Ja, det var ju en bra fråga. Femtiotusen är mycket pengar men samtidigt så kommer man inte speciellt långt med dom. Om man är som mig, och springer på loppisar så fort man får chansen, så räcker det ju en jävla bit men om man t.ex vill lägga handpenning på ett hus så räcker det inte till mer än ett hus för cirka gurka 500'000:-.

Så vad skulle jag göra om jag vann denna summa pengar? Jag fågade Danne samma fråga och han föreslog att vi i så fall skulle köpa upp alla pengarna på lotter för att då vinna ännu mer pengar. Lite bra iofs men jag skulle istället använda pengarna till att köpa en ny (läs: äldre 50/60-tals) soffa. THE soffa. Soffan som jag aldrig lyckas hitta. Soffan som jag skulle göra i princip allt för att få i min ägo. Ja, även om det innebär att jag måste spendera alla 50 tusen för att finna den.

Oavsett vad jag gör så lyckas jag inte. Kommer ni ihåg DOM HÄR? Det är den gula penisen som jag inte får att stå. Jag har allt sett att grannen Matilda är sjukt duktig på det här med växter. Har du nått tips? Den röda har fått en släng utav bladlöss som jag försöker mosa så gott det går. Lollo föreslog att jag skulle ta in en nyckelpiga och sätta i växten.

"Vart ska jag hitta en nyckelpiga i den här kylan?" undrade jag.

Så vi skippade den idén. Däremot så googlade jag och hittade ett tips där de tyckte att man skulle spraya såpavatten på växten (google is the shit). Det var mycket lättare så det testade jag. Får se om det hjälper. Funkar det på penisen med bladlöss så säger jag till.

Kanske funkar det för penisar med flatlöss också?

Igår kväll så lämnade jag mina barn i deras pappors händer och traskade 2 hus bort till Marie. Elias åkte med andra ord till Daniel och Hampus var hemma hos Danne. Marie och jag har infört s.k "stick-kvällar" de fredagar då Elias inte är här. Typ samma sak som "symöten" jag minns att mamma brukade ha/gå till då jag var liten. Vad då vuxenpoäng liksom!?

Anyway. Underbart att bara sitta och tjöta med en annan vuxen, likasinnad kvinna om allt mellan himmel och jord. Det bara svischade till så hade timmana flugit förbi. Ett tecken på att man trivs otroligt bra i personens sällskap. Jag har tur som har en sån omtänksam och fin vän som Marie. Faktiskt. Tack Marie för att du skrev på min FB status under ett snöoväder för 2 vintrar sen.

Jag fick hem bordet idag. Damn vad glad jag är! Och vad snyggt det är. Ja, om man bortser från de skitiga strumpbeklädda fötterna som "någon" la upp på bordet då han somnade med vår son på bröstet. Inga namn nämnda men jag tycker nog att bilden är ett ganska bra bevis på vem den skyldiga är...

Ett ovanligt bord som inte liknar något annat.

Förutom det som finns hos Marie då, men helt lika är de inte.

Vet ni en sak; ni suger rätt hårt på att kommentera då ni är här inne och hälsar på (skrivet med en liten glimt i ögat). Jag trodde iallafall att det skulle bli lite ramaskri över DETTA inlägg. Och en ynka åsikt om mitt tänkande angående DETTA inlägg skulle inte skada eller ska jag behöva gå till Jimi och tatuera in "Hönsmamma" så stort som det bara går i pannan?

Den väldigt tunna linjen ska föreställa Elias väg till bilen.
(Bilden är inte skalenlig, om någon nu trodde att jag var en höjdare på detta.)

Elias har kommit in i den åldern då han vill börja ta eget ansvar och känna sig större. Mer än annars, kanske ska tilläggas. En sak som tydligt visar detta är t.ex hämtningen på fritids. Några gånger nu så har jag ställt bilen på baksidan och sedan väntat kvar i den tills han kommer. Något han själv föreslog.

När jag lämnar honom så följer jag med in på gården och stannar kvar en stund innan jag säger hej då. Men när jag hämtar honom så sköter han alltså det mesta på sina egna villkor. Är han för ung för ett sånt ansvar? Han är trots allt bara 6 år och har precis börjat i skolan. Jag känner att det kan hända en hel del på den lilla biten han har mellan utgången och bilen men samtidigt så känner jag att jag måste låta honom få utmaningar. Och detta är en utmaning som han själv bad om.

Är jag bara en hönsmamma eller släpper jag honom för tidigt?

Började dagen med en tur till Stegen med Marie. När jag stod och kollade på en sån där barnstol som man kan göra om till en bil så kom föreståndaren och frågade om jag fortfarande var intresserad av ett soffbord. Trots att jag fortfarande har kvar mitt gamla (ska säljas) och det som Cissi var sjukt snäll och gav till mig så svarade jag "Jaaaa...?".

Då berättar hon att soffbordet som jag var en millimeter från att köpa för någon månad sen har blivit inlämnat igen. Klart som fan att jag tackade ja till det! 75 kr fick jag det för och det kommer hem hit i morgon. Men självklart ska jag behålla bordet jag fick av Cissi också.

Nu ikväll så kom en man och köpte teakhyllan som var alldeles för stor för vår lägenhet. Där gjorde vi en vinst på 600:-. Inte fy skit och vekligen inte vid fel tidpunkt. Fan vad gött det känns. Nu blir det film med Chris och Lollo. Wounderbarrrt!

Så här har Hampus legat i ungefär 2½ h. I vanliga fall så hade jag gått och lagt honom i hans säng då han somnat på mig men eftersom han inte sovit mer än 15 min/sovtillfälle idag (han brukar sova 60 min/gång) så tyckte jag att han kunde få ligga kvar på mig och sova ut. Tur att det finns tv och dator...

Nej, jag tänkte väl det.

Kan någon vara snäll och förklara för mig vad som är tjusningen med att ta sig ett glas vin på kvällen? Eller varför det anses vara "gott" med ovannämnda eller en öl till maten? För jag ser det inte. Jag gör verkligen inte det. Jag tycker inte att maten smakar godare om man dricker en visst sorts vin till den och jag ser ingen anledning till att ta en öl om jag inte tänker supa mig redlös.

Det är faktiskt så - dricker jag alkohol så visst fan tänker jag bli full på köpet. Annars ser jag ingen mening med det. Ett annat motto jag har är att jag aldrig dricker då mina barn är med och ärligt talat så begriper jag inte hur det står till i huvudet på de föräldrar som gör det. Elias är 6 år nu och har aldrig sett sin mamma dricka. Nej, inte ens ett glas vin/cider.

Varför? För om det mot all förmodan skulle hända nått och att han (eller någon annan) skulle behöva läkarvård så vill iallafall jag veta att jag är körduglig och att mitt barn kan räkna med mig. Sen att mina barns pappor druckit vid samma tillfällen gör mig inte lika mycket, jag vet iallafall att jag har 250% koll på läget.

Jag har blivit berusad en gång sen Hampus föddes, eller lullig kan man väl mer kalla det, och det var på min brors bröllop förra helgen. Jag hade ingen av mina barn med mig och jag pumpade ut bröstmjölken/4:de timme. Nästa gång jag kommer supa mig redlös blir antagligen på juldagen. Varför ha så båttom med att komma ut i svängarna efter att man fått barn? Ärligt talat - saknar man festandet så förbannat mycket så varför skaffa barn överhuvudtaget?

Skänken med tillhörande förvaringshylla och vitrinskåp blev hemlevererad igår. Den stod här hemma då jag kom hem från Johanna och Kim. Tanken var att vi bara skulle använda skänken och sedan måla om hyllan och ha den i något av pojkarnas rum och även fixa till vitrinskåpet.

Skänken var liiiite större än vad det kändes som då vi bestämde oss för att köpa den. As snygg IRL men ändå så pass stor att vi känner att vi inte kan ha den. Så nu sitter jag här med ett alldeles för stort hyllsystem i teak, och vet inte riktigt vad jag ska göra me't. Har lagt upp en annons på blocket som ni hittar HÄR.

Har just lämnat Elias i skolan och nu tar jag och packar in Hampus i bilen för att styra kosan mot Tranås. Eller närmare bestämt till Johanna och Kim. Antagligen har jag redan hunnit till Mariannelund åtminstonde då ni läser detta. Det är det som är så bra med förinställda inlägg - man hinner med så mycket mer än att bara sitta på röva och glo framför en dator.

Se till att ni har en kanon bra dag nu - för det ska jag ha.

Var och fyndade på Stegen idag. Fick bl.a med mig denna tok-snygga teak byrå hem. Retro och helt i min smak. Danne säger att han känner sig som en 60 år gammal gubbe när han tittar på den. Då har jag lyckats. Imorgon kommer de hemkörandes med vår tv-bänk/skänk. Även den i teak, fast ljusare. Den ska oljas om då tiden räcker till.

Jävlar vad snyggt det kommer bli!

I helgen, då vi höll på att fixa med fiskana, så kom Lollo och jag på att vi nog skulle åka på bilbingo någon dag. Ni kanske tycke att det är pensionärsvarning på det - men se där har ni fel! Bingo är ju as roligt. Sist jag var på nått sånt var när jag var liten och sprang ut med vinsterna till de som vann. En idé som absolut måste tas vara på.

Likaså bingolotto - as kul. Speciellt om man vinner. Nu har dom dessutom gjort om det så att det inte är så utdraget som det var förr. Och vem vet, kanske är det just där man ska vinna dom där miljonerna? Om man inte orkar vänta på att det ska bli bilbingo någonstans i närheten eller till nästa söndag då bingolotto är igen så kan man ju alltid surfa in på Bingosidan och välja och vraka bland hur många bingospel som helst.

Vet inte vad det är med er på söndagar men då verkar det minsann som att ni alla har bakfylleångest och är  rädda för att gå ut. Istället sitter ni då framför era datorer och drar runt på olika bloggar (bl.a min) och får besöksräknaren att skjuta i höjden. Inte mer än rätt som kompensation för att ni är ute och ravlar på lördagarna (som är statistikens sämsta dag tydligen) och därför knappt tittar in här.

Sen kan det ju bero på mig och hur mycket jag uppdaterar också men det är jag tveksam till... eller?

Idag är det ett år sen Danne och jag gjorde varsin ring runt våra vänstra ringfingrar. Japp, we are wild and crazy och tatuerade in våra förlovningsringar. Varför vara som alla andra? Stort grattis till oss som stått ut med varandra i 2-isch år totalt.

"We're still together, still going strong" som Shania Twain hade sagt.

Danne tog med sig trollungarna ut på en promenad precis. Något jag är väldigt tacksam för då jag höll på att kevera av allt "tjat". Ibland kan man tro att jag är mamma till tre och att jag är den personen som ska veta/kunna allt. Jag kan inte det. Nästan, men inte riktigt.

Nu blir det att jaga fiskar. Känner att det var lite för mycket med 30+ fiskar i ett 115 liters akvarium. Om det är någon som vill ha lite fiskar så säg till. G R A T I S !