Och där small det till...
Att man kan bli så glad av något så jobbigt, tråkigt, frustrerande och energitagande. Men jag antar att när man går omkring med en förkylning, som vägrar bryta ut, och samtidigt är så otoligt otålig på att börja träna igen så känns det skönt när näsan väl börjar rinna och man nyser sönder sina hjärnceller.
Har jag tur så gör den som vanligt och håller i sig i högst tre dagar. Det skulle innebära att jag är på bättringsvägen redan på lördag/söndag. Och vet ni vad mer det innebär? Att jag kan sätta igång med träningen nästa vecka! Nya före-bilder är redan tagna och jag tycker inte om vad jag ser på dom. Inte alls.
Men det ska det bli ändring på! Sen om ni får se före och efter bilderna - det är också nått jag får ta en funderare på. Jag har liksom gått steget längre med dessa än vad jag gjorde med de tidigare "in på bara magen"-bilderna. Här skulle det nästan bli tal om nakenchock och det vill jag ju inte utsätta er för. Sen anser jag personligen att underkläder är lika på/avklätt som att springa omkring i bikini men men...