Dom är syskon. punkt.
Så här såg det ut hemma hos oss vid kl 6.30 imorse. Elias vaknade en halvtimme tidigare och gick ner och la sig i soffan för att titta på tv. När jag kommer ner med Hampus så springer han direkt bort till sin storebror och kryper in under filten han också.
Det är faschinerande det där. Trots att det är så pass stor åldersskillnad mellan de där två och att de bara träffas varannan vecka, så står de varandra så otroligt nära. Självklart jävlas de med varandra och retas också, konstigt vore det annars. Det är ju så syskon gör.
Ja, för nått annat än syskon är dom inte. Här hemma finns det inget som heter halvsyskon. Dom är storebror och lillebror. Dom är båda mina barn och sen att de har två olika pappor spelar ingen som helst roll. De är båda medvetna om hur det ligger till och det finns ingen annan verklighet för dom.
Samma sak när det kommer till mig själv och mina syskon. Jag har en bror och två systrar. Sen att mini-syrran har en annan pappa är lika viktigt som en fis i rymden. Om någon utomstående pratar med henne om hennes s.k halvsyskon så vet hon inte vem dom pratar om. I höstas var det en kvinna som fick svar på tal ifrån henne då kvinnan sa att hon kände mini's halvsyskon:
- "Du; jag har inga halvsyskon. Jag har bara en storebror och två storasystrar!"
Sug på den du, tanten!