Wanna know my secrets?

Jag tror inte att jag riktigt har landat i alla mina känslor än. Alla de känslor och tankar som jag medvetet eller omedvetet tog fram i ljuset då vi var iväg på våra lära-känna-dagar med klassen och tvåorna. Vissa saker känner jag att jag reagerar/tänker känsligare om än vad jag tidigare kanske skulle ha gjort, medan jag när det gäller annat kanske inte reflekterar över det alls.

 

Det blir liksom som en känslo-krock i mig. Jag som annars brukar vara bra på att analysera, grubbla och på så sätt kunna sätta ord på Vad det är jag känner och Hur det känns, har nu ganska svårt med det. Inte så att jag tror att jag valt fel väg i mitt liv, när jag började denna utbildning. Absolut inte! Snarare tvärtom.

 

Jag har kommit så långt i mitt grubblande att jag vet att anledningen till att jag har så svårt att greppa mina känslor och tankar är helt enkelt för att min hjärna, under två veckors tid, blivit matad med så otroligt mycket ny information & så många intryck att det bara är naturligt för den att ta lite tid på sig att bearbeta allt.

 

Att jag dessutom utmanat mig själv, i både psykiska och fysiska övningar, och då börjat ta tag i saker som jag trodde att jag var "färdig" med är även det väldigt energitagande. Men missförstå mig rätt - det är energitagande på ett bra sätt. Jävligt svårt att förklara allt detta för någon som inte varit med om det, men för att förenkla det hela: