Är Jag Bara Ännu En Hönsmamma I Mängden?
Den väldigt tunna linjen ska föreställa Elias väg till bilen.
(Bilden är inte skalenlig, om någon nu trodde att jag var en höjdare på detta.)
Elias har kommit in i den åldern då han vill börja ta eget ansvar och känna sig större. Mer än annars, kanske ska tilläggas. En sak som tydligt visar detta är t.ex hämtningen på fritids. Några gånger nu så har jag ställt bilen på baksidan och sedan väntat kvar i den tills han kommer. Något han själv föreslog.
När jag lämnar honom så följer jag med in på gården och stannar kvar en stund innan jag säger hej då. Men när jag hämtar honom så sköter han alltså det mesta på sina egna villkor. Är han för ung för ett sånt ansvar? Han är trots allt bara 6 år och har precis börjat i skolan. Jag känner att det kan hända en hel del på den lilla biten han har mellan utgången och bilen men samtidigt så känner jag att jag måste låta honom få utmaningar. Och detta är en utmaning som han själv bad om.
Är jag bara en hönsmamma eller släpper jag honom för tidigt?