. Propavan .
Så hur tyckte jag att det var att ta sömntabletter för första gången i mitt liv? Receptet jag fick utskrivet var på Propavan 25mg, några mini tabletter som det inte ska vara några problem att ta då man är gravid och är inte vanebildande. Jag fick dom i måndags och tog den första natten tills igår.
Tycker inte att det gick lättare att somna på dom, trots att jag låg i sängen och vilade + försökte sova både innan och efter att jag tagit dom. När jag väl somnade så har jag ett svagt minne av att jag vaknade mitt i natten och satte mig upp för att gå på toa. Jag struntade i nr 1 och föll baklänges tillbaka i sängen och somnade igen. Tur att jag redan satt i den.
Jag vaknade med en sprängfylld blåsa, så ingen olycka i sängen där inte, och sen vet ni hur resten av gårdagen var. Inatt sov jag av egna medel = inga sömntabletter. Tänkte testa ifall det kan ha varit pga dom som jag mådde som jag mådde igår. Inget jag kommer få reda på idag då jag redan har druckit en kopp kaffe, enligt doktorns rekommendationer.
Hur eller hur;
sömntabletter tänker jag bara ta i absolut nödfall då jag inte gillade känslan av att vara totalt utklubbad.
sömntabletter tänker jag bara ta i absolut nödfall då jag inte gillade känslan av att vara totalt utklubbad.
Usch, nä, det låter ju jätteobehagligt. Jag ville inte heller ha starka grejer eftersom jag ville vara säker på att jag vaknar av dottern, om hon vill något på natten. Om jag minns rätt så finns det sömntabletter och insomningstabletter, de ena slår ut dig (mer eller mindre, det är olika hur man reagerar) och de andra hjälper dig "bara" att somna/somna om och det räckte jättebra för mig. (Jag fick dem efter att min pappa dog.)