. Ståfräs .

Ultraljudet gick jätte bra. Allt såg bra ut och bebisen växer precis som den ska. Det första bebisens storebror sa när jag lagt mig på britsen och dragit upp tröjan var "Vad är det för något?!" Sköterskan skrattade lite och frågade mig om jag också ville veta och då svarade jag att om det gick att se så hade vi bestämt att vi skulle veta.

Och nog gick det att se alltid. Även om vi inte hade velat se så hade vi inte kunnat undgå att se den lille, men stora, snoppen. "Ja, den pekar rakt ut den där lille" sa sköterskan och skrattade lite till. Dannes mormor utbrast  ungefär samma sak när vi kom hem: "Hade han ståfräs redan den lille?!". haha. Så mysig hon är!

Påvägen hem så fick jag en otrolig nyhet - en underbar vän till mig ska också ha bebis och bara någon månad efter oss. Jag blev  S Å glad för hennes skull (och hans), så glad att jag var nära att börja gråta. Så underbart! ♥



E vilar upp sig inför storebrors rollen.

Kommentera här: